”Man håller sin egen distans”

Den 12 november 2020 spelades den senaste matchen i nationella serien. Hur gör man för att hitta lagkänslan igen efter ett sådant uppehåll?
- Bara prata, första steget är att prata med varandra, säger Louise Sonne Schjellerup.

Swebowl har träffat damlandslagets mentala coach Louise Sonne Schjellerup och frågat henne hur man ska göra för att åter hitta lagkänslan när ens lag inte har kunnat träna, eller tävla, sedan i november, och kanske ännu längre tid.

Vad händer med ett lag när man inte träffas på så här lång tid?

De flesta kommer ju att, lite beroende på hur de mår tillsammans, de kommer stänga in sig. För att man har varit isolerad, man vet inte hur man ska bete sig i förhållande till den andra personen. Då blir det lätt att man isolerar sig lite, man stänger av, man håller sin egen distans. Det gör att den där zonen för kontakt ändras väldigt mycket.

Det gör att, på banorna, får vi inte gemenskapen, den närkontakten, vilket teambuilding är, laget verkligen vill ha. Vill man vara ett lag vill man gärna att det ska vara en kroppslig kontakt på något sätt också. Den har ju stängts av, vi har inte setts. Alla har ändrat sig under den här tiden.

Vi [i damlandslaget] har pratat mycket om att det inte är samma personer som kommer tillbaka. Man kan inte ta för givet att de som var där för ett och ett halvt år sedan är samma personer nu. Man måste börja om. "Hej, mitt namn är" Vad har hänt, vem är jag, vad är mina styrkor, vilka är mina utmaningar och faktiskt börja om, och träffas på nytt, och lära känna personerna igen. Trots att vi kanske tänker, "ah, men jag känner igen den där tjejen", det gör man inte för att det har hänt väldigt mycket och vi har våra egna regler och egna beteendet som har ändrats överlag i den här tiden.

Jag tror att det viktigaste man kan göra är att faktiskt börja om, presentera sig själv med den som man är just nu, vad det är som har ändrats, vad som har påverkats, hur har man hanterat de här utmaningarna. Hur vill man att det ska se ut. Hur är mina önskemål i förhållande till det nya laget? Hur vill vi ha det tillsammans, vad är det för regler som kommer att gälla härifrån.

Det har vi gjort med tjejerna är att börja om, se vad är det för värderingar som ska gälla inom det här laget, vad är det som är viktigt om vi ska ha ett jättebra lag?

Om man är ett lag som spelar i någon division i Sverige som ska börja träffas igen. Vad kan man göra rent praktiskt för att lära känna varandra igen?

Bara prata. Första steget är att prata med varandra. Försök att bara vara tillsammans, äta ihop, prata med varandra. Försök att förstå hur du vill att det ska vara tillsammans med mig, har vi ett beteende som passar tillsammans. Försöka att bara vara.

Sen är det att göra saker och ting tillsammans som kanske inte nödvändigtvis har med bowlingen att göra. Gör andra saker. Vi har lekt, spelat olika små spel tillsammans, vi var och lekte utomhus. Gör saker som vi inte brukar göra jättemycket, bara för att träffas, för att få ett normalt tillsammans.

Sen är det att, om vi har det på plats, att börja prata med hur vi vill att det ska vara när vi är tillsammans, hur ska vi bete oss på banorna. Vad är det som är viktigt. Acceptera att alla inte är på samma nivå eller har samma restriktioner.

För någon är det väldigt viktigt att hålla avstånd, för någon är det inte så viktigt, nu börjar ni också med vaccinationer och tester. Vill vi att det ska testas, vill vi inte att det ska testas? Hur mycket ska vi sitta tillsammans, vilka kan sitta tillsammans, om det ska vara små lag eller om man vill att alla ska sitta tillsammans. Och sätta upp, hur vill vi att det ska vara, det kommer vara väldigt, väldigt viktigt, så man känner att det finns en acceptans av att du har dina behov och önskemål, jag har mina behov och önskemål, hur ska vi få det att fungera tillsammans.

Det behöver inte vara så krångligt, det är bara att sätta sig ner och prata, fyra, fem personer, gå runt, hur tänkte ni, hur har ni pratat. Att göra en massa stora grejer är inte nödvändigt. Faktiskt så tror jag att vi ska tillbaka till att bara prata med varandra, se varandra, vart vi är just nu.

Du nämnde att det är viktigt med kroppslig kontakt. ”High Fives” är ju någonting vi alltid har gjort inom bowlingen, hur hanterar vi sådant nu?

De flesta tjejer och killar i handboll, fotboll och bowling är vana med high fives, men eftersom vi är så noggrann med var vi har våra händer nu kanske det är så att vi ska göra det med armbågen som man har gjort förut.

Eller faktiskt bara titta på varandra, det behöver inte vara beröring på det sättet, men kom nära varandra. Titta på varandra, se vem det är som finns bakom, så det inte blir så konstigt. Faktiskt nicka till varandra, säga "Snyggt jobbat", prata istället för High five. Vi har vant oss vid att det är highfives som gäller men att faktiskt säga "bra jobbat", "snyggt slag", "bra boll", faktiskt ta tillbaka kommunikationen. Tror jag blir jätteviktigt.

Och igen, du kanske känner att det är bra med highfives, om vi spelar tillsammans och jag mår bra med det, jättebra, vi kan göra det. Det behöver inte vara alla, men att vi gör våra avtal direkt med den personen som är där, och så får vi prata ihop oss. Om vi är ett jättestort lag som tycker att det skulle vara jättekul att göra det, jättebra, då gör vi det. Sen behöver det vara en regel som gäller för allihopa, en regel som gäller för vårt lag, för vårt bord.

Hur viktigt är det för lagens resultat den här säsongen att man gör det här jobbet?

Det kommer bli avgörande. Om det går väldigt lång tid innan vi gör det så kommer det att bli väldigt svårt att hitta tillbaka. Sen kommer det bli viktigt att försöka ta bort resultatet av spelet och fokusera på prestationen, att, hur mår vi tillsammans.

Om vi vill ha ett lag som håller ihop över lång tid, om det enbart är för den här säsongen och vi har som mål att vi måste vinna, då kommer lev-tiden för laget att bero precis på det också. Rent psykologiskt vore det bäst om vi kunde jobba mer med den sociala sammanhållningen istället för den resultatmässiga sammanhållningen.

Men igen, det beror också på visionen för laget och klubben, men jag tror att många behöver tänka igenom vad som är viktigt. Är det ett lag som vi ska ha under en lång tid, mår vi bra tillsammans, för min del vore det bättre att tänka på det än att tänka på att vi måste göra resultat.

Jag tror att om man tittar på den sociala biten, att trivas, att må bra tillsammans, så kommer resultaten också. Men man måste prioritera och göra jobbet. Utan tvekan.

Är det någonting mer som klubbarna behöver tänka på?

Jag tror det viktigaste blir att vi måste trivas tillsammans, vi måste må bra. Och så är det väldigt olika från person till person hur vi gör det. Så prioritera att faktiskt vara tillsammans, tror jag är det viktigaste, och sedan börja lugnt och fint ta stegen mot att prestera också.